I want something good to die for

Hela det här inlägget är ett tack. Ett tack till en person som gjort den här sommaren uthärdig. Ett tack för att du alltid finns där. Det är inget du bara säger, du lever upp till det också. För vilken tid man än hör av sig vet man att man får svar, vad man än har att säga, viktigt eller oviktigt, får man ett fyndigt svar tillbaka. Jag blir varm i hjärtat när jag tänker på hur nära vi kommit varandra den här sommaren, och att andra har märkt det också. För jag har bara känt dig i drygt ett och ett halvt år, men det känns som mycket längre. Det finns inga krav tillsammans med dig, det finns inget man måste vara eller göra. Men framförallt så har du stöttat mig så jävla mycket under den här perioden och jag kommer aldrig kunna tacka dig nog för det. Du har ingen aning om hur glad jag är över att du har lyssnat, tagit dig tid, dragit med mig på konstiga äventyr, försökt få mig att tänka på annat eller försökt få mig att förstå min situation. För visst har det tagit emot ibland att höra av sig, för jag vet hur du har det, jag vet vad du har gått igenom. Jag känner ingen som är så stark som du, ingen som har gått igenom så mycket som du och kommit ut med rak rygg efteråt. Kanske är det därför du är så bra på att lyssna och förstå, för att du vet hur det känns att vara där jag är. 

Jag är bara så sjukt tacksam över att du finns i mitt liv Felicia, utan dig hade jag nog aldrig klarat det här. Du förtjänar en stjärna i himlen! Kanske tillochmed två :) Då kan dom bli kompisar.