I want something good to die for

Idag har varit en lång dag, och jag är oerhört trött. Men den har varit givande, jag har fått svar på en del frågor, och fått träffa människor som bara är så bra. Det är så naturligt, det finns ingenting konstigt. Visst, många där hade jag aldrig träffat förut, men det hindrade inte dem eller mig från att hälsa, man tog i hand och pratade med folk man satt brevid och så. Och det är så himla kustbevakningen. Det är så typiskt. Det är en så bra organisation, och jag är så stolt över att min pappa är en del av den. Och jag är helt säker på att om det hade varit min pappa som varit i planet, då hade det inte varit någon tvekan. Då hade jag också blivit kustbevakare. Det vet jag. I vilket fall kändes det bra idag, jag fick träffa Ullis och det var också bra, det var också sådär självklart. Trots att det var två år sen vi träffades sist.

Och imorgon tänker jag nog berätta för er, annars kommer det fan aldrig bli av. Jag måste skärpa mig, jag måste sluta tänka och bara göra. Det är inget farligt egentligen ju. Visst, risken för att jag kommer börja gråta finns ju, men vad är ett par tårar? Mitt största problem är hur fan jag ska orka vara ute hos Anna klockan tolv imorgon.. Måste gå upp typ tio, och jag lär ju inte komma i säng tidigt ikväll heller.. Men vafan, ska man baka så ska man ;D

"Du andas för mycket. Det är imma på ditt fönster."