I want something good to die for

På ett sätt vill jag nästan be om ursäkt för mitt dåliga bloggande de senaste veckorna. Men jag har helt enkelt inte haft lust att skriva nånting, jag har inte haft lust att återberätta vad jag gjort. Jag har gjort en jävla massa, tro inget annat, men så fort jag landat hemma och tankarna hunnit ifatt mig har det inte varit läge att skriva. Visst, det går åt rätt håll nu, jag börjar så smått komma ur den där allra djupaste svackan, men fortfarande är lusten att skriva och berätta roliga saker långt ifrån mina fingrar. Allt jag känner för att skriva är inte särskilt kul att läsa, därför skriver jag det inte här. Jag vet inte när lusten kommer tillbaka, om den kommer tillbaka, men när den gör det lär ni väl  märka det. Tills dess får ni hålla ut med någorlunda korta inlägg utan direkt mening.

Jag försöker bara hålla mig över ytan, och jag måste göra på mitt sätt för att lyckas.

Vill även ge lite låttips.
En av Lars Winnerbäcks bästa låtar är helt klart Jag är hos dig igen. Den tål att lyssnas på om och om igen.
Även Aviations You were my everything kan få den starke att gråta, om det är någon som saknas.
The Calling - Our lives är bara bra helt enkelt. Och dessutom Blowsights I'll be around är något som går om och om igen.