Jag sjunger för mig själv, fastän jag vet att sånt kan kallas ensamhet.

Åh den är så oerhört fin. Så rogivande, så sorglig. Det är en sån låt som bara får tårarna att rinna, utan att man har kontroll över det, utan att man vet varför. Lars Winnerbäck - Vänner.

Annars har jag varit hemma idag. Och även om jag velat gå till skolan imorse hade jag misslyckats, eftersom jag inte har den blekaste om hur jag stängde av alarmsignalen på mobilen.. Vaknade inte då iallafall, men däremot halv tolv. Det är galet hur mycket jag sovit.. Och jag är fortfarande helt trött och slut i kroppen. Och vad har jag gjort idag? Legat i min säng och läst och lärt mig några länder i Afrika. Jag tänker lyckas med den omöjliga läxa vi fick av Daniel! Alla 54 länder i Afrika tänker jag lära mig! Jag är en ..öhm, god.. bit på väg! Jag kan typ tio kanske. Bara 44 kvar. Yes.

Och situationen mellan dig och mig gör mig rädd. Du tar sånt avstånd, du bryr dig inte och jag blir så arg att jag skulle kunna skrika åt dig och slå på dig. Allt för att få veta vad som är fel. Fick veta här om dagen vad du förväntar dig av mig, men hur fan ska jag kunna fråga om saker jag inte vet något om? Åh, det är så mycket jag saknar.. Hur det var mellan dig och mig för länge sen. För det var så himla himla länge sen det var riktigt bra mellan oss. Sådär bra i magen-bra. Sådär skratt-bra. Sådär längta-bra. Det är inte så längre, och jag märker att jag slutar bry mig mer och mer. Men jag vill inte förlora dig. Och om jag gör det vet jag vad det beror på. Eller, jag tror mig veta vad det beror på. Och det gör ännu ondare.

Kommentarer
Postat av: Fesse!

Du vet ju att man får slå ner alla människor som är elaka emot än, det bäst är att man inte behöver få skuldkänslor över det heller :)

Postat av: Ina

bra sagt felicia ;P

2007-03-10 @ 11:17:35
URL: http://dearstockholm.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback