Torsdag

Felicia, här är låten jag pratade om. Emil.

Du ser rakt in i kameran, man får backa från bilden för att möta din blick
Som om du visste vem jag är, och skulle stå här efter hundra år och se
Jag bröt mig in på museet, bilden av dig var det enda jag fick
Har du hört om polisens spår? Jag skulle aldrig sälja dig vad jag än får

Två världar ska rasa, från att du såg på mig till att jag såg tillbaks
Nu när det äntligen har hänt, måste motvinden ha vänt

Jag ser vad du tänker, en idiot som står och glor
Men det är inte som du tror, nej jag lovar, det är värre
Jag föll och jag faller, ingen håller ingen höll
De som fanns där när jag föll, ville se mig bakom galler

Jag har lärt mig att gå, hemifrån där tågen tatt mig hem med de få
Jag fick allt för mycket fart, i en allt för tidig start
Du kan berätta allt, idioterna tror att din historia är glömd
Fotografen blev berömd
Din identitet är min hemlighet

Du föll och du faller, ingen håller ingen höll
De som fanns där när du föll, ville se dig bakom galler
Du hör vi har samma, samma skrot och samma korn
Som jagat jorden runt i motvind för att hamna hos varran

En millimeter, allt jag önskar av dig är att du rör dig mot mig
Det som färdats genom tid och rum, varför är du plötsligt stilla och stum?
Hur har du tänkt dig nu? Ska jag möta dig halvvägs, berlin -57?
Jag tar mig vart du vill, om du bara säger till

Vi föll och vi faller, ingen håller ingen höll
De som fanns där när vi föll, ville se oss bakom galler
Ni hör vi har samma, samma skrot och samma korn
Som jagat jorden runt i motvind för att hamna hos varran

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback