Insikt och missförstådd vänskap

Så slog det mig. När jag gick den korta biten mellan min väns hus och mitt hus, med en kasse från Hemköp i handen. En kasse innehållandes tre liter mjölk, fem päron och ett paket Bregott. När jag gick där, koncentrerade mig på att inte ramla, slog det mig. Jag är inte viktig för dig. Jag är inte viktigast, det har jag vetat länge, men nu är jag inte ens viktig. Nu är jag anledning till att komma med undanflykter, för att slippa. Nu har det blivit som jag är van att det blir. Men jag trodde aldrig att det skulle bli så, inte med dig. Du var för klok, tänkte jag, i något sorts självförsvar. Men en vänskap har två sidor. Och jag som tyckt att det varit bra på senare tid. Jag som tyckt att vi varit lite som förr. Som under de dagarna när jag inte var viktigast, men när jag var viktig.

När jag inser såna här saker och förstår vilket spel allt är och hur jag kan lura mig själv in i saker jag knappt tror på, bara för att jag trott jag mött ärlighet, då är det skönt att ha en vän på gångavstånd. En vän som jag kan gå hem till när jag vill och äta lussebullar och dricka saft. Hon finns alltid precis intill och jag vet det. Nu lyssnar jag på Breaking Benjamin - Breath och får ont i magen. Jag kommer inte förstå det här på ett bra tag. Jag är rädd att jag kommer ta avstånd från allt och sumpa ännu mer. Jag vill helst stänga av telefonen, men jag kan inte göra det. Jag måste vara tillgänglig och jag hatar det.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback