När tystnaden dånar som oljud.
Det ÄR jobbigt det här. Att jag alltid är på dåligt humör. De senaste månaderna har jag varit på dåligt humör minst en gång om dagen. Snäst av. Inte svarat alls. Stängt in mig. Hållit mig borta. Ibland flera dagar i sträck.
Jag får ju dåligt samvete av att jag beter mig såhär, men jag kan inte göra något åt det. Det bara blir. Jag orkar inte vara snäll, jag orkar inte bry mig och jag orkar inte ignorera känslorna. Då blir det såhär. Jag har aldrig spenderat så mycket tid i mitt rum och i min säng som den senaste månaden. För att jag inte orkar möta blicken, för att jag inte orkar möta frågorna. För att jag inte orkar möta tystnaden. Det är nästan den som är värst. Tystnaden.
Jag vet bara inte hur jag ska ta mig ur det här.. Det har blivit en ond cirkel och jag har inte kraft att bryta den. Jag behöver en förändring, en förändring som är på väg, men jag är tveksam till om det kommer hjälpa.
Jag är fast.
De finns i Kina! - Japaner?!
Igår var en grym kväll. Jag kan verkligen inte förstå varför jag i princip aldrig träffar den sidan av släkten.. Förhoppningsvis blir det ändring nu, för jag trivdes verkligen. Men det är lite udda. Mamma pratade i telefon när vi var påväg dit, och på frågan vad hon gjorde svarade hon Jag är påväg till min före detta mans brors barn. Men enklare sagt min kusin och hans familj. Och ja, det känns ganska konstigt att ha en kusin som är gift, har tre barn, varav det äldsta är två år yngre än jag. Men aaaah vad roligt vi hade! Var hemma vid två-tiden.
Jag kom på en sak imorse. Efter drömmen jag hade har jag fått för mig en sak, en i grunden bra sak, men med mer eftertanke en ganska dålig idé. Utlämnande, blottande och idiotisk. Härlig, spännande och bra. Men hey, det är mig vi pratar om. Klart jag inte kommer göra slag i saken. Jag får nöja mig med tanken. Det har jag ju gjort i nitton år nu, så varför inte den här gången också? Även om jag märkt små saker, även om jag tolkar en del saker kommer det stanna i mitt huvud. Jag vet det. Det är synd. Det hade kunnat bli bra. Det är jag ganska säker på.
Jag kom på en sak imorse. Efter drömmen jag hade har jag fått för mig en sak, en i grunden bra sak, men med mer eftertanke en ganska dålig idé. Utlämnande, blottande och idiotisk. Härlig, spännande och bra. Men hey, det är mig vi pratar om. Klart jag inte kommer göra slag i saken. Jag får nöja mig med tanken. Det har jag ju gjort i nitton år nu, så varför inte den här gången också? Även om jag märkt små saker, även om jag tolkar en del saker kommer det stanna i mitt huvud. Jag vet det. Det är synd. Det hade kunnat bli bra. Det är jag ganska säker på.
Torsdag
Igår var en så himla bra dag. Jag var glad hela dagen och trivdes och ville att dagen skulle fortsätta i all evighet. Jag har så underbart bra vänner. Det var liksom inga krav, vi hade inget planerat och tog dagen som den kom. Någon timme i trappan där, några fler i Kungshallarna och det var inget som hindrade oss. Jag är bara så glad att jag har er, både ni som var med igår och de som inte var det. Ni betyder så mycket för mig, ni ger mig trygghet och påminner mig om dagarna i skolan. Hur bra vi hade det.
Och annars är det ganska illa att jag känner i mina ljumskar att jag spelade match igår. En match på 40 minuter.. Men vi spelade 2-2 i alla fall och det var bra, med tanke på att vi gjorde mål när precis var slut och med tanke på att vi mötte serieledarna. Så det skiljer fortfarande bara en poäng, men det ska vi nog lyckas ta igen :)
Håll tummarna för Therese också. Måtte det gå med banken, jag skulle bli så himla glad! Ha en av de närmaste vännerna bara 300 meter bort. Det skulle vara perfekt. Men det beror på banken, som sagt. Men jag tror att det löser sig :)
Och annars är det ganska illa att jag känner i mina ljumskar att jag spelade match igår. En match på 40 minuter.. Men vi spelade 2-2 i alla fall och det var bra, med tanke på att vi gjorde mål när precis var slut och med tanke på att vi mötte serieledarna. Så det skiljer fortfarande bara en poäng, men det ska vi nog lyckas ta igen :)
Håll tummarna för Therese också. Måtte det gå med banken, jag skulle bli så himla glad! Ha en av de närmaste vännerna bara 300 meter bort. Det skulle vara perfekt. Men det beror på banken, som sagt. Men jag tror att det löser sig :)
Melissa Horn
Jag hörde alla viska om natten, de visste vad som hänt
Det som en gång varit mitt, blev nu vårt
Och jag kände dina ögon den natten, de följde varje steg
De såg mig som någon annan, och jag kände mig som det
Åh jag följde dig längs vägen den natten, så vuxen i din hand
Men om en vän kan viska och ett löfte brista, går jag hellre hem
Kvar i nåt jag lämnat, för länge sen.
Du släckte alla ljusen den natten, och det tände varje rum
Det vackra sa farväl, och jag försvann
Du släckte alla ljusen den natten, och jag minns varje sekund
Min sorg blev deras gläjde, för en stund
Åh jag följde dig längs vägen den natten, så vuxen i din hand
Men om en vän kan viska, och ett löfte brista, går jag hellre hem
Kvar i nåt jag lämnat, du håller mig kvar i nåt jag lämnat
För längesen.
Och jag drömmer om en framtid som glömmer
Och jag drömmer om en framtid, utan dig
Och fast jag följde dig längs vägen den natten,
Så vuxen i din hand, så kan vänner viska och löften brista
Om och om igen
Håller du mig kvar i nåt jag lämnat
Du håller mig kvar i nåt jag lämnat
För länge sen
Det som en gång varit mitt, blev nu vårt
Och jag kände dina ögon den natten, de följde varje steg
De såg mig som någon annan, och jag kände mig som det
Åh jag följde dig längs vägen den natten, så vuxen i din hand
Men om en vän kan viska och ett löfte brista, går jag hellre hem
Kvar i nåt jag lämnat, för länge sen.
Du släckte alla ljusen den natten, och det tände varje rum
Det vackra sa farväl, och jag försvann
Du släckte alla ljusen den natten, och jag minns varje sekund
Min sorg blev deras gläjde, för en stund
Åh jag följde dig längs vägen den natten, så vuxen i din hand
Men om en vän kan viska, och ett löfte brista, går jag hellre hem
Kvar i nåt jag lämnat, du håller mig kvar i nåt jag lämnat
För längesen.
Och jag drömmer om en framtid som glömmer
Och jag drömmer om en framtid, utan dig
Och fast jag följde dig längs vägen den natten,
Så vuxen i din hand, så kan vänner viska och löften brista
Om och om igen
Håller du mig kvar i nåt jag lämnat
Du håller mig kvar i nåt jag lämnat
För länge sen
Vinden har vänt
Det har vänt nu. Turen är på min sida. Mitt liv har fått mening igen. Har en del saker att reda upp imorgon, för att kunna ta vissa beslut. Men det är enbart positiva saker, det är enbart saker som får mig glad. Och det känns så skönt. Äntligen lite vind i seglen. Och jag har såna planer! Vad jag ska göra, hur jag ska göra det och ja. Framtiden känns ljus. Varför den känns ljus kan jag berätta om kanske en vecka. Inte ännu. För även om jag är glad är det fortfarande med en viss osäkerhet. Kommer det gå?
Körlektion idag och det gick hur bra som helst. Om man ignorerar incidenten med det blinkande trafikljuset, och det tänker jag göra. För jag har aldrig varit med om ett sånt system förut. Att det blinkar gult innan det slår om till rött. Jag trodde ju den var trasig! Och nu ska jag iväg på teorilektion. I min nya tjocktröja :) Och så ska jag glänsa och vara bäst.
Körlektion idag och det gick hur bra som helst. Om man ignorerar incidenten med det blinkande trafikljuset, och det tänker jag göra. För jag har aldrig varit med om ett sånt system förut. Att det blinkar gult innan det slår om till rött. Jag trodde ju den var trasig! Och nu ska jag iväg på teorilektion. I min nya tjocktröja :) Och så ska jag glänsa och vara bäst.
"Jag tycker om hörn nu"
Idag har jag lekt med Felicia. Vi har varit dåliga på badminton men ganska bra på allt annat vi gjorde. Typ laga mat och spela kort. Yatzy var däremot jag rätt kass på, men det är mitt yatzy det är fel på, jag förlorar alltid! Spelar jag hemma hos någon annan, inga problem, då vinner jag. Men hemma, med mitt eget. Näej. Övningskörde även henne till tåget, vilket gick smärtfritt. Känns bra inför lektionen imorgon. Och sen teori på kvällen, det ser jag fram emot. Trots tre timmars stillasittande. Men läraren var så skön :D
Haha, Felicia har även städat mitt skrivbord.. Jag tror jag ska bjuda hit henne fler gånger (: Vi har dessutom blivit vänsterhänta. Nästan.
Jag har inget vettigt att skriva. Det jag helst av allt vill skriva om är hemligt och då kan jag ju inte skriva det här. För då är det inte hemligt längre. Logiskt nog. Men jag undrar hur mitt fadderbarn mår! Honom var det länge sen jag hörde något från. I och för sig bor han i Afrika och är fattig, så då är det kanske inte så konstigt. Men ändå. Jag hoppas mina kritor som jag skickade har kommit fram :) Och att han blev glad för dem, så han inte är något kräset barn som vill ha tuschpennor istället ^^ Men det tror jag inte. Han är för söt för det :)
Nu ska jag skicka ett mail.
Haha, Felicia har även städat mitt skrivbord.. Jag tror jag ska bjuda hit henne fler gånger (: Vi har dessutom blivit vänsterhänta. Nästan.
Jag har inget vettigt att skriva. Det jag helst av allt vill skriva om är hemligt och då kan jag ju inte skriva det här. För då är det inte hemligt längre. Logiskt nog. Men jag undrar hur mitt fadderbarn mår! Honom var det länge sen jag hörde något från. I och för sig bor han i Afrika och är fattig, så då är det kanske inte så konstigt. Men ändå. Jag hoppas mina kritor som jag skickade har kommit fram :) Och att han blev glad för dem, så han inte är något kräset barn som vill ha tuschpennor istället ^^ Men det tror jag inte. Han är för söt för det :)
Nu ska jag skicka ett mail.
Feelin'
I've got a good feelin 'bout this one. Det känns bra. Går bara och väntar nu och jag hoppas verkligen. Det skulle vara så grymt. Någon gång ska väl även jag ha tur också? Snälla.
"Supportrar" ...
Nu blir det ännu ett upprört inlägg efter ett Stockholmsderby.
Jag börjar ledsna. Att det måste bli såhär. Att jag måste vara förbannad, inte för att resultatet är orättvist, utan för att en del personer inte kan uppföra sig. En del personer kan inte hålla sina känslor i styr och borde därför definitivt inte befinna sig på en fotbollsarena där det pågår en fotbollsmatch. En del personer har så svårt att hantera sina känslor att de skjuter in raketer på planen. Inte bara en eller två gånger, utan tre gånger. Den tredje gången mot polisen. Det är de här människorna som förstör för tusentals andra. Det spelar ingen roll vilket lag de "håller" på, de förstör lika mycket oavsett. De borde inte få befinna sig på arenan och snart måste en lösning komma på problemet. En början kan vara att utbilda personalen som visiterar så att de över huvud taget inte kan få in grejerna de förstör med.
Sen är jag även förbannad över hur domaren och säkerhetspersonalen sköter det hela. Efter att den första raketen skjutits in mot AIKs målvakt blåste man av och de sa att nästa gång det smäller bryter vi matchen. Sagt och gjort, i den 83e minuten exploderar en raket tre meter från AIKs målvakt och spelarna går ut i omklädningsrummen. Där stannar de i ungefär en kvart, när domaren sätter igång matchen igen! HUR tänker han? Tänker han ens? Att göra så, att låta spelarna gå tillbaka in på banan och fortsätta spela fotboll efter att några idioter skjutit raketer, visar att det är okej. Det visar att visst, skjut raketer när erat lag ligger under så får de chans att vila lite för att sen komma tillbaka in på planen med nya krafter. Det är ett helt befängt sätt att tänka på. Domaren måste markera att två gånger är en gång för mycket. Bryt matchen direkt, låt den sluta vid det resultat som står när den bryts, töm arenan på folk och spela klart inför tomma läktare eller spela klart någon annan dag. Vad som helst förutom det beslut som togs. Att fortsätta spela. Att ge idioterna rätt.
Jag börjar ledsna. Att det måste bli såhär. Att jag måste vara förbannad, inte för att resultatet är orättvist, utan för att en del personer inte kan uppföra sig. En del personer kan inte hålla sina känslor i styr och borde därför definitivt inte befinna sig på en fotbollsarena där det pågår en fotbollsmatch. En del personer har så svårt att hantera sina känslor att de skjuter in raketer på planen. Inte bara en eller två gånger, utan tre gånger. Den tredje gången mot polisen. Det är de här människorna som förstör för tusentals andra. Det spelar ingen roll vilket lag de "håller" på, de förstör lika mycket oavsett. De borde inte få befinna sig på arenan och snart måste en lösning komma på problemet. En början kan vara att utbilda personalen som visiterar så att de över huvud taget inte kan få in grejerna de förstör med.
Sen är jag även förbannad över hur domaren och säkerhetspersonalen sköter det hela. Efter att den första raketen skjutits in mot AIKs målvakt blåste man av och de sa att nästa gång det smäller bryter vi matchen. Sagt och gjort, i den 83e minuten exploderar en raket tre meter från AIKs målvakt och spelarna går ut i omklädningsrummen. Där stannar de i ungefär en kvart, när domaren sätter igång matchen igen! HUR tänker han? Tänker han ens? Att göra så, att låta spelarna gå tillbaka in på banan och fortsätta spela fotboll efter att några idioter skjutit raketer, visar att det är okej. Det visar att visst, skjut raketer när erat lag ligger under så får de chans att vila lite för att sen komma tillbaka in på planen med nya krafter. Det är ett helt befängt sätt att tänka på. Domaren måste markera att två gånger är en gång för mycket. Bryt matchen direkt, låt den sluta vid det resultat som står när den bryts, töm arenan på folk och spela klart inför tomma läktare eller spela klart någon annan dag. Vad som helst förutom det beslut som togs. Att fortsätta spela. Att ge idioterna rätt.
Umgänge.
Helgen har innehållit umgänge med andra människor. Väldigt mycket och kvällen i fredags var extremt trevlig. Mådde bra och slapp tänka, vilket var precis vad jag behövde. Däremot blev det för mycket av det goda när vi vaknade på lördagen och jag var ingen rolig person att umgås med. Jag tyckte inte heller det var roligt, inte någonstans. Ändå stod vi ut till klockan tre. Sen fick jag vila i två timmar, efter den vilan var det dags för nästa umgänge, Johanna kom hit på middag. Vi hade också trevligt, maten vi lagade blev oerhört god.
Ändå kunde jag inte låta bli att tycka det var mer än skönt att vara ensam när Johanna hade gått. För första gången på ett och ett halvt dygn var jag ensam igen och äntligen kunde jag andas. Det var skrämmande att inse att jag just nu föredrar ensamhet före umgänge med andra, men det går inte att komma ifrån. Därför är jag lite rädd för fredag. Jag vet inte hur jag ska göra. Om jag vill utsätta mig för krogen. Jag tror inte det. Just nu känns det säkrare att stanna i Täby och umgås med släkt jag inte träffar särskilt ofta. Men vi får se. Det är elakt att svika också, men ibland måste jag tänka på mitt eget bästa också.. Trots att ni inte tror det. Trots att ni, vad jag än gör, bra eller dåligt, kontrar med typiskt Cissi. Då får det vara typiskt mig.
Imorgon blir en viktig dag, i två aspekter. Den ena är fotboll. Den andra är hemlig.
Ändå kunde jag inte låta bli att tycka det var mer än skönt att vara ensam när Johanna hade gått. För första gången på ett och ett halvt dygn var jag ensam igen och äntligen kunde jag andas. Det var skrämmande att inse att jag just nu föredrar ensamhet före umgänge med andra, men det går inte att komma ifrån. Därför är jag lite rädd för fredag. Jag vet inte hur jag ska göra. Om jag vill utsätta mig för krogen. Jag tror inte det. Just nu känns det säkrare att stanna i Täby och umgås med släkt jag inte träffar särskilt ofta. Men vi får se. Det är elakt att svika också, men ibland måste jag tänka på mitt eget bästa också.. Trots att ni inte tror det. Trots att ni, vad jag än gör, bra eller dåligt, kontrar med typiskt Cissi. Då får det vara typiskt mig.
Imorgon blir en viktig dag, i två aspekter. Den ena är fotboll. Den andra är hemlig.
.
Inte ens berätta om mig själv klarade jag av...
Vänskap
Jag bryr mig fortfarande om dig så ofantligt mycket. Telefonsamtalet idag var långt och till slut berättade du hur det egentligen var, och trots det blev jag glad. Inte över vad du berättade, men att du berättade. Att du fortfarande anförtror dig, att jag fortfarande är en del av ditt liv. Kanske inte en lika stor pusselbit som för två år sedan, men ändå. Det du berättade gav mig ont i magen och jag önskar lika mycket nu som jag gjorde hösten för två år sedan, att jag kunde göra allt bra. Att jag kunde trolla. Jag kan inte det, men jag hoppas att vi ska kunna ses oftare än vi gör. Jag vill gottgöra den där hösten. Jag vill vara en bättre vän den här gången. Jag tänker inte släppa.
Jag minns alla dagar med dig, och det med glädje.
Jag minns alla dagar med dig, och det med glädje.
Smile
Jag har alltid haft inställningen att ordna saker själv. Att förtjäna saker för att det jag gör är bra, och för att jag som person gjort något bra. Därför har jag alltid haft svårt att bli rekommenderad till jobb, att få en anställning med hjälp av någon annan. Att bli anställd utan att den som anställer egentligen vet vad jag är för nån. Även om det självklart är lockande. Men nu har jag alltså blivit kallad på arbetsintervju, för något jag gjort själv. På egen hand. Det är tack vare mitt CV och mitt personliga brev de ringde. Inte på grund av att någon annan sagt att jag är trevlig. Och det här ger mig upprättelse, det här ger mig självförtroende. Jag kan faktiskt. Jag är en person någon vill ha på sin arbetsplats. I alla fall utefter mina papper. Jag kan självklart inte veta vad han tycker om mig imorgon efter intervjun, men jag ska göra mitt bästa för att vara mig själv och som jag är när jag är som bäst. Det här är en möjlighet för mig, och jag är glad.
Nu ska jag kila iväg på teorikurs med lätta fötter. Ibland är världen en finare plats. Jag tänker njuta.
Nu ska jag kila iväg på teorikurs med lätta fötter. Ibland är världen en finare plats. Jag tänker njuta.
Left behind?
Förut, när det var jag som räddade dig. När det var jag som gav glädje och trygghet, och när du var den i min direkta närhet som jag vågade lita litegrann på. Då kändes det bra. Du gav mig en hel del, du ger mig en hel del fortfarande, med skillnaden att jag inte kan ta det till mig längre. Jag vet inte vad jag trodde eller vad jag förväntade mig, men det blev såhär. Kanske är jag ledsen för det, jag vet inte riktigt. Antagligen är jag det. Jävligt ledsen. Utan att kunna visa det, för visar jag det är ingenting värt något längre. Kanske är det inte värt något nu heller, men jag vill fortsätta hoppas.
Men jag märker ju att samtalsämnena sinar, jag märker ju att vi inte ses lika ofta, jag märker ju att andra är bättre på att rädda, ge glädje och ge trygghet. Bättre än jag. Och kanske har det med min tävlingsanda att göra, att jag alltid vill vara bäst vad det än gäller. Kanske är det min tävlingsanda som gör att det blir såhär. Att vi blev såhär. För att jag anser att min insats inte ens räknas, när någon annan gör det jag tänkt, fast tio gånger bättre. Då behövs jag inte längre. Och det är det som gör mig ledsen; att inte behövas.
Jag känner när jag är behövd och just nu är det i bara en situation i mitt liv där jag känner att det jag gör behövs. En situation som inte är livsavgörande, en situation som jag inte tycker duger. För att jag är så jävla kräsen. För att jag alltid vill vara bäst. För bäst är jag inte i den här situationen, men jag behövs.
Men jag märker ju att samtalsämnena sinar, jag märker ju att vi inte ses lika ofta, jag märker ju att andra är bättre på att rädda, ge glädje och ge trygghet. Bättre än jag. Och kanske har det med min tävlingsanda att göra, att jag alltid vill vara bäst vad det än gäller. Kanske är det min tävlingsanda som gör att det blir såhär. Att vi blev såhär. För att jag anser att min insats inte ens räknas, när någon annan gör det jag tänkt, fast tio gånger bättre. Då behövs jag inte längre. Och det är det som gör mig ledsen; att inte behövas.
Jag känner när jag är behövd och just nu är det i bara en situation i mitt liv där jag känner att det jag gör behövs. En situation som inte är livsavgörande, en situation som jag inte tycker duger. För att jag är så jävla kräsen. För att jag alltid vill vara bäst. För bäst är jag inte i den här situationen, men jag behövs.
Alone with me
Usch vad tidigt jag ska upp imorgon. För att köra bil dessutom. Och måtte Stefan Holm ta i alla fall medalj på eftermiddagen, eftersom han är anledningen till att jag flyttade min körlektion.. Hua.
Jag och pappa var och körde bil idag och oj vad bra det gick. Jag är nästan proffs. Observera nästan. Jag är i alla fall expert på att starta i uppförsbacke :) Men imorgon ska vi öva på att parkera på körskolan och ja, det blir väl intressant. Jag har alltid ansett mig bra på det, men antagligen kommer självförtroendet få sig en törn. Men han har inte fått se min förbannade sida ännu, och det ska han nog vara glad för. Sådär arg som jag kan bli på fotbollsplan, jag tror det är en säkerhetsrisk om jag ska bli så arg i en bil. Speciellt om jag själv sitter bakom ratten.
Annars har jag frusit konstant idag. Jag saknar redan sommaren. Tror jag ska ta fasta på Elins råd och ha chili i strumporna, för mina fötter är som is. Hela tiden. Blä. Likaså händerna. Jag ska fanmig börja med vantar!
Nej, sängen nu. Så är vi pigga och glada imorgon!
Jag och pappa var och körde bil idag och oj vad bra det gick. Jag är nästan proffs. Observera nästan. Jag är i alla fall expert på att starta i uppförsbacke :) Men imorgon ska vi öva på att parkera på körskolan och ja, det blir väl intressant. Jag har alltid ansett mig bra på det, men antagligen kommer självförtroendet få sig en törn. Men han har inte fått se min förbannade sida ännu, och det ska han nog vara glad för. Sådär arg som jag kan bli på fotbollsplan, jag tror det är en säkerhetsrisk om jag ska bli så arg i en bil. Speciellt om jag själv sitter bakom ratten.
Annars har jag frusit konstant idag. Jag saknar redan sommaren. Tror jag ska ta fasta på Elins råd och ha chili i strumporna, för mina fötter är som is. Hela tiden. Blä. Likaså händerna. Jag ska fanmig börja med vantar!
Nej, sängen nu. Så är vi pigga och glada imorgon!
Heja mig?
I've taken the step. Jag är nu medlem av samhället och facebook. Och jag skäms lite över att jag faktiskt tycker det är lite roligt.. Men säg inte till någon!
Var hos arbetsförmedlingen idag och träffade min handledare, som visade sig vara en väldigt bra person. Oerhört positiv och peppande och hon kom med massa bra råd och sånt. Det känns bra. Var lite rädd för att gå dit, rädd för att få skit för att jag inte skaffat jobb. Men jag fick beröm för mitt CV och personliga brev och nu ska jag och Johanna till Globen för att söka jobb. I och för sig släcktes mina drömmar om att få jobba i matvarubutik inom den närmsta framtiden, men hon var i alla fall ärlig. Hon fixade istället typ tio andra jobb jag kunde söka.
Var hos arbetsförmedlingen idag och träffade min handledare, som visade sig vara en väldigt bra person. Oerhört positiv och peppande och hon kom med massa bra råd och sånt. Det känns bra. Var lite rädd för att gå dit, rädd för att få skit för att jag inte skaffat jobb. Men jag fick beröm för mitt CV och personliga brev och nu ska jag och Johanna till Globen för att söka jobb. I och för sig släcktes mina drömmar om att få jobba i matvarubutik inom den närmsta framtiden, men hon var i alla fall ärlig. Hon fixade istället typ tio andra jobb jag kunde söka.
Söndag
Jag har haft en tröja hos mig ett tag nu, som inte är min, men som tillhör en väldigt speciell person. Den har jag på mig nu, och känner jag efter riktigt noga känner jag lukten av trygghet. Det är vad som lugnar mig efter ett dygn som har varit helt åt helvete. Jag har stängt av telefonen nu och har Lars Winnerbäcks sånger i stereon. Paniken jag kände igårkväll när det svartnade för ögonen, när jag inte kunde andas och inte hade kontroll över min egen kropp. När jag nästan bröt ihop, när tårarna rann utefter kinderna. Det som skrämde mig mest var att ingen brydde sig. Att alla var för själviska för att bry sig om någon annan. Sen natten med alla mardrömmar. Panik och skräck där med. Och nu det här, igen. Jag klarar inte av att bo här, jag måste härifrån.
Jag vill träffa min pappa. Jag saknar honom så att det gör ont. Jag minns inte när vi sågs senast. Vi pratade i telefon i fem minuter förra veckan. Jag behöver honom.
Jag vill träffa min pappa. Jag saknar honom så att det gör ont. Jag minns inte när vi sågs senast. Vi pratade i telefon i fem minuter förra veckan. Jag behöver honom.
Krig
De här tysta krigen. Jag tycker att de är ganska jobbiga. Jag och min mamma har inte haft en konversation med varandra på mer än ett dygn och jag vägrar ge mig. Just nu sitter jag och tycker det ska bli spännande om hon har lagat mat till mig också, eller om jag får klara det själv. Har spenderat hela dagen på mitt rum. Tittat på lite all möjlig sport och sovit en del. Jag har varit ute i köket en gång, och det var vid elva när jag åt frukost. Det jobbiga är att jag inte har den blekaste vad det är hon är så jävla sur över. Hon kom hem igår och gick inte att prata med, och så har det varit sen dess. Eller, jag slutade försöka ganska snart, men ändå. Men jag sätter hårt mot hårt.
Igårkväll var väldigt mysigt. Jag vann kinderäggsätartävlingen och yatzy. Två gånger. Det måste betyda att jag är väldigt bra. I alla fall på yatzy. Och det är ju trevligt.
Igårkväll var väldigt mysigt. Jag vann kinderäggsätartävlingen och yatzy. Två gånger. Det måste betyda att jag är väldigt bra. I alla fall på yatzy. Och det är ju trevligt.
Lasse <3
Man borde åka på äventyr oftare! Igår var den roligaste och bästa dagen på mycket länge. Jag, Anna och Elin tog oss till Västerås och Strömsholm för att se Lars Winnerbäck. Hela dagen var fylld av skratt och udda lekar. När vi hade varit på konsertområdet i två timmar kanske, kom vi på att vi ju faktiskt var där för att se Lasse. Vi hade liksom glömt bort det, det var så mycket annat vi gjort. Åkt tåg bland annat. Och buss. Och varit hur stressade som helst över att inte hinna till anslutningsbussen. Men det gick bra, den väntade på oss. Antagligen underhöll vi halva bussen med våra farhågor om att missa den, då bussen efter gick kvart över sex morgonen efter...
Vi började med att se Emil Jensen, vi stod längst fram som värsta groupies och han var så bra. Han sprider verkligen värme den människan. Hans nya låt 'jag hör dåligt och fattar trögt' var kanske den finaste låt jag hört. Nej, han var en mycket bra start på kvällen!
Sen var det såklart Lars Winnerbäck, men tyvärr infann sig aldrig den euforin som jag är van vid. Den ultimata glädjen. Antagligen berodde det på killarna precis framför/bredvid mig som inte var intresserade av konserten, utan stod och pratade istället. Extremt irriterande. Så det tog bort lite av min upplevelse. Men det var bra, självklart var det bra. Men inte så bra som det hade kunnat vara. Och det hade varit så mycket bättre om han avslutat med Hjärter dams sista sång =/ Men jag fick i alla fall höra Jag fattar ingenting och Du hade tid. Det var jag glad över. Det var bättre låtar igår än i höstas, men konserten i höstas var liksom bättre. Vi stod längre fram och jag var framför allt inte irriterad hela konserten.
Jag förgyllde dessutom kvällen genom att blåsa såpbubblor! De kom upp på scenen också :) Då blev jag stolt. Det är fint med såpbubblor.
Tack Anna och Elin för att ni är så bra. Och även ett stort tack till Micke som kom och hämtade oss mitt i natten! Inte ett tack till Stockholm och alla vägbyggen..
Vi började med att se Emil Jensen, vi stod längst fram som värsta groupies och han var så bra. Han sprider verkligen värme den människan. Hans nya låt 'jag hör dåligt och fattar trögt' var kanske den finaste låt jag hört. Nej, han var en mycket bra start på kvällen!
Sen var det såklart Lars Winnerbäck, men tyvärr infann sig aldrig den euforin som jag är van vid. Den ultimata glädjen. Antagligen berodde det på killarna precis framför/bredvid mig som inte var intresserade av konserten, utan stod och pratade istället. Extremt irriterande. Så det tog bort lite av min upplevelse. Men det var bra, självklart var det bra. Men inte så bra som det hade kunnat vara. Och det hade varit så mycket bättre om han avslutat med Hjärter dams sista sång =/ Men jag fick i alla fall höra Jag fattar ingenting och Du hade tid. Det var jag glad över. Det var bättre låtar igår än i höstas, men konserten i höstas var liksom bättre. Vi stod längre fram och jag var framför allt inte irriterad hela konserten.
Jag förgyllde dessutom kvällen genom att blåsa såpbubblor! De kom upp på scenen också :) Då blev jag stolt. Det är fint med såpbubblor.
Tack Anna och Elin för att ni är så bra. Och även ett stort tack till Micke som kom och hämtade oss mitt i natten! Inte ett tack till Stockholm och alla vägbyggen..
Ansiktsbok
Jag drömde inatt att jag blev medlem på Facebook. Jag tror att det kanske är dags. Det verkar ganska kul, även om jag fortfarande är väldigt emot det. Men jag känner att jag kanske är mogen, att jag kanske är mogen att ta steget och bli som alla andra. Bli en del av samhället igen. Kanske är det därför jag känner mig så vilsen? För att jag inte har Facebook. Antagligen. Men observera att jag inte tänker bli medlem för att lägga upp massa bilder och skryta om hur mycket jag festar och hur många kompisar jag har. Jag tänker bli medlem enbart för att kunna hitta gamla (och nuvarande) vänner och titta på deras bilder. Punkt.
Men kanske inte just ikväll. Kanske på fredag. Eller lördag.
Idag har jag sökt ett jobb till. Det känns bra, det känns som att jag har en chans faktiskt! :) För en gångs skull. Heja mig. På måndag ska jag till arbetsförmedlingen och redovisa alla jobb jag sökt. Jag ska göra en lista. Faktiskt.
Heipa!
Men kanske inte just ikväll. Kanske på fredag. Eller lördag.
Idag har jag sökt ett jobb till. Det känns bra, det känns som att jag har en chans faktiskt! :) För en gångs skull. Heja mig. På måndag ska jag till arbetsförmedlingen och redovisa alla jobb jag sökt. Jag ska göra en lista. Faktiskt.
Heipa!
Imorgon <3
Haha, heja Unitedstage. Mailade dem förra måndagen när jag precis insett att vi inte skulle kunna ta oss från konserten som är imorgon. Frågade om de var medvetna om detta och om de pratat med lokaltrafiken där. IDAG fick jag svar. Men men, det har ju redan löst sig, eftersom Elin har världens snällaste pojkvän :) Oh, det ska bli så roligt! Jag längtar verkligen.
Annars hade jag ställt klockan på 08:00 imorse för att se på handboll, men var så extremt trött att jag inte alls ville titta på tv, och det var lika bra det eftersom de förlorade. Istället ställde jag klockan på halv tio, för att se semifinalen för damer i rodd. Den blundade jag mig igenom och det var väl också lika bra, eftersom svenskan kom sist. Sen var det dags för rodd och semifinal för herrar och Karonen! Då minsann tittade jag, och det var också lika bra eftersom han vann :) Sen tittade jag på åttondelsfinal i fäktning (haha, jätteudda sport, de blir extremt glada varje gång de får in en träff..) och såg sen Gustav Larsson (?) ta silver i cykling. Synd på guldet, men silver är fint det med :) Här emellan åt jag en väldigt god frukost och sen tittade jag på andra halvlek av Nigeria - USA, en match som avslutades väldigt underhållande, men som Nigeria rättvist vann. Har jag sagt att jag diggar OS och sport dygnet runt eller..? ^^
Annars hade jag ställt klockan på 08:00 imorse för att se på handboll, men var så extremt trött att jag inte alls ville titta på tv, och det var lika bra det eftersom de förlorade. Istället ställde jag klockan på halv tio, för att se semifinalen för damer i rodd. Den blundade jag mig igenom och det var väl också lika bra, eftersom svenskan kom sist. Sen var det dags för rodd och semifinal för herrar och Karonen! Då minsann tittade jag, och det var också lika bra eftersom han vann :) Sen tittade jag på åttondelsfinal i fäktning (haha, jätteudda sport, de blir extremt glada varje gång de får in en träff..) och såg sen Gustav Larsson (?) ta silver i cykling. Synd på guldet, men silver är fint det med :) Här emellan åt jag en väldigt god frukost och sen tittade jag på andra halvlek av Nigeria - USA, en match som avslutades väldigt underhållande, men som Nigeria rättvist vann. Har jag sagt att jag diggar OS och sport dygnet runt eller..? ^^
Regn
Nu tror jag att hösten har kommit. Punkt.
Oh, please
Första korpenmatchen efter uppehållet och jag hade glömt min tröja. Men jag blev förlåten av Ubbe, eftersom jag aldrig glömmer något i vanliga fall :) Vi fick dela svett med varandra helt enkelt. Becca stod för matchens enda mål och jag stod för matchens snyggaste snedspark. Det var roligt i alla fall, och jobbigare än jag trodde det skulle vara. Det var trots allt ett tag sen jag var ute och sprang.. Får bli ändring på det nu.
Men det är fantastiskt vad fotboll gör med mig. Jag mår så bra, jag blir så glad. Det finns inget annat som har samma effekt på mig, inte någonstans. Visst, konserter gör att jag mår på samma sätt, men det är inte samma sak. För fotbollen vet jag kommer tillbaka veckan efter. En konsert är slut och that's it. Inget mer på man vet inte hur länge. Fotbollen behöver jag inte sakna särskilt länge. Jag tror även att det har att göra att jag känner att jag är en del av något, jag behövs och det jag gör har betydelse. Nej, jag behöver verkligen fotboll i mitt liv.
Annars har jag hämtat lite biljetter idag och handlat. Och tittat på när damerna slog Kanada med 2-1. Det var trevligt, förutom att Glenn är kommentator. Usch vad jag hatar den mannen. Han är så extremt dålig. Det är tur att det är Chris som sitter bredvid, han väger upp med att vara väldigt bra. Jag har alltid gillat honom.
Och orden som sades i mitt öra i den där hårda, varma kramen betydde så mycket. "Jag har tänkt mycket på dig".
Torsdag
Felicia, här är låten jag pratade om. Emil.
Du ser rakt in i kameran, man får backa från bilden för att möta din blick
Som om du visste vem jag är, och skulle stå här efter hundra år och se
Jag bröt mig in på museet, bilden av dig var det enda jag fick
Har du hört om polisens spår? Jag skulle aldrig sälja dig vad jag än får
Två världar ska rasa, från att du såg på mig till att jag såg tillbaks
Nu när det äntligen har hänt, måste motvinden ha vänt
Jag ser vad du tänker, en idiot som står och glor
Men det är inte som du tror, nej jag lovar, det är värre
Jag föll och jag faller, ingen håller ingen höll
De som fanns där när jag föll, ville se mig bakom galler
Jag har lärt mig att gå, hemifrån där tågen tatt mig hem med de få
Jag fick allt för mycket fart, i en allt för tidig start
Du kan berätta allt, idioterna tror att din historia är glömd
Fotografen blev berömd
Din identitet är min hemlighet
Du föll och du faller, ingen håller ingen höll
De som fanns där när du föll, ville se dig bakom galler
Du hör vi har samma, samma skrot och samma korn
Som jagat jorden runt i motvind för att hamna hos varran
En millimeter, allt jag önskar av dig är att du rör dig mot mig
Det som färdats genom tid och rum, varför är du plötsligt stilla och stum?
Hur har du tänkt dig nu? Ska jag möta dig halvvägs, berlin -57?
Jag tar mig vart du vill, om du bara säger till
Vi föll och vi faller, ingen håller ingen höll
De som fanns där när vi föll, ville se oss bakom galler
Ni hör vi har samma, samma skrot och samma korn
Som jagat jorden runt i motvind för att hamna hos varran
Du ser rakt in i kameran, man får backa från bilden för att möta din blick
Som om du visste vem jag är, och skulle stå här efter hundra år och se
Jag bröt mig in på museet, bilden av dig var det enda jag fick
Har du hört om polisens spår? Jag skulle aldrig sälja dig vad jag än får
Två världar ska rasa, från att du såg på mig till att jag såg tillbaks
Nu när det äntligen har hänt, måste motvinden ha vänt
Jag ser vad du tänker, en idiot som står och glor
Men det är inte som du tror, nej jag lovar, det är värre
Jag föll och jag faller, ingen håller ingen höll
De som fanns där när jag föll, ville se mig bakom galler
Jag har lärt mig att gå, hemifrån där tågen tatt mig hem med de få
Jag fick allt för mycket fart, i en allt för tidig start
Du kan berätta allt, idioterna tror att din historia är glömd
Fotografen blev berömd
Din identitet är min hemlighet
Du föll och du faller, ingen håller ingen höll
De som fanns där när du föll, ville se dig bakom galler
Du hör vi har samma, samma skrot och samma korn
Som jagat jorden runt i motvind för att hamna hos varran
En millimeter, allt jag önskar av dig är att du rör dig mot mig
Det som färdats genom tid och rum, varför är du plötsligt stilla och stum?
Hur har du tänkt dig nu? Ska jag möta dig halvvägs, berlin -57?
Jag tar mig vart du vill, om du bara säger till
Vi föll och vi faller, ingen håller ingen höll
De som fanns där när vi föll, ville se oss bakom galler
Ni hör vi har samma, samma skrot och samma korn
Som jagat jorden runt i motvind för att hamna hos varran
Världens länsta inlägg?
Jag längtar till torsdag. Jättemycket :) Och jag gör allt för att lämna mitt kontrollbehov hemma. Jag blir stressad redan nu när jag tänker på att vi kommer komma fram 45 minuter efter insläpp.. Men jag tänker att det är ett litet ställe, antagligen inte så många som kommer vara där och hamnar vi långt bak så gör det inte så mycket eftersom jag stått långt fram förut när jag sett Lasse. Jag försöker tänka så i alla fall. Ibland är behovet att ha kontroll jobbigt.
Jag är även glad över att jag och mina barndomsvänner verkligen umgås nu för tiden. Det var en period, högstadiet och början av gymnasiet, när vi knappt träffades alls. Sen hände något och vi började ses igen och nu umgås vi som vilka andra kompisar som helst. Det är så roligt och jag trivs så bra. Jag skulle inte klara mig utan dem. Faktiskt inte. Vissa människor försvinner ur ens liv utan att man ibland märker det förrän de är borta, och när man inser att de är borta och att kontakten man hade inte går att få tillbaka, att det inte går att laga det hål som blev. Då gör det ibland inget, då finns det inget att göra och det är bara acceptera läget. Man saknar ett tag, men sen går det över. Det skulle inte gå med Bromstengänget. Det känns tryggt att ha fyra vänner som alltid, alltid kommer stanna där. Sofia flyttar till Kalmar nu och det jag ser fram emot mest nu till hösten är när vi ska åka och hälsa på henne! Herregud vad roligt det kommer bli. Partybilen liksom.
Usch, hösten. Om jag inte får något jobb vet jag inte var jag tar vägen.. Jag kommer bli galen om jag bara ska sitta hemma, för jag kommer inte ha råd att göra något heller. Liksom, pengarna jag har nu har jag, jag får inga fler om jag inte skaffar jobb, och de jag gör av med kommer vara borta för alltid. Det gäller alltså att prioritera sina utgifter. Typ Lars Winnerbäck. Men det ger sån otrolig obehagskänsla att inte veta vad jag ska spendera hösten med.. Jag har ingen kontroll, alls. Jag vill så gärna jobba. Var som helst nästan.
Nu blev det ett långt inlägg, men jag har inget för mig och är inte trött eftersom jag sov en timme innan middagen. Jag råkade somna från gymnasterna. De är så coola. Där ligger Linus faktiskt i lä. De här gör flickflackar på en bom. Han gjorde det på en gräsmatta. Hallå?
Jag är även glad över att jag och mina barndomsvänner verkligen umgås nu för tiden. Det var en period, högstadiet och början av gymnasiet, när vi knappt träffades alls. Sen hände något och vi började ses igen och nu umgås vi som vilka andra kompisar som helst. Det är så roligt och jag trivs så bra. Jag skulle inte klara mig utan dem. Faktiskt inte. Vissa människor försvinner ur ens liv utan att man ibland märker det förrän de är borta, och när man inser att de är borta och att kontakten man hade inte går att få tillbaka, att det inte går att laga det hål som blev. Då gör det ibland inget, då finns det inget att göra och det är bara acceptera läget. Man saknar ett tag, men sen går det över. Det skulle inte gå med Bromstengänget. Det känns tryggt att ha fyra vänner som alltid, alltid kommer stanna där. Sofia flyttar till Kalmar nu och det jag ser fram emot mest nu till hösten är när vi ska åka och hälsa på henne! Herregud vad roligt det kommer bli. Partybilen liksom.
Usch, hösten. Om jag inte får något jobb vet jag inte var jag tar vägen.. Jag kommer bli galen om jag bara ska sitta hemma, för jag kommer inte ha råd att göra något heller. Liksom, pengarna jag har nu har jag, jag får inga fler om jag inte skaffar jobb, och de jag gör av med kommer vara borta för alltid. Det gäller alltså att prioritera sina utgifter. Typ Lars Winnerbäck. Men det ger sån otrolig obehagskänsla att inte veta vad jag ska spendera hösten med.. Jag har ingen kontroll, alls. Jag vill så gärna jobba. Var som helst nästan.
Nu blev det ett långt inlägg, men jag har inget för mig och är inte trött eftersom jag sov en timme innan middagen. Jag råkade somna från gymnasterna. De är så coola. Där ligger Linus faktiskt i lä. De här gör flickflackar på en bom. Han gjorde det på en gräsmatta. Hallå?
Bröllop
Bröllopet igår var bland det vackraste jag varit med om. Kören som sjöng vid ingångsmarschen var helt fantastiskt (Maddes klass) men jag lyckades hålla tillbaka tårarna. De kom först när Maddes pappa och ena storebror spelade trombon/gitarr. Extremt fint och väldigt vacker låt. Och Madde och Philip, hur fina var de inte? Allt var så himla fint och när kören sjöng mot slutet av akten var det så gulligt att Madde inte kunde låta bli att sjunga med :)
Middagen efteråt gick bra, jag hamnade med väldigt trevliga människor. Bara att konstatera att jag faktiskt, trots allt, har en förkärlek till göteborgska. Som tur var hamnade jag mitt i en bunt människor från Borås. Vi hade väldigt roligt :) Mitt tal gick också bra, fick alla att skratta. Och fick en massa beröm efteråt, folk jag inte ens sett under middagen kom fram och sa att det var det bästa talet.. Så jag lyckades nog.. Festen efteråt då resten av gårdengänget slöt upp igen, innehöll massa roligheter. Och Madde och Philip var lika vackra hela tiden. En dag med mycket skratt och en del glädjetårar. En väldigt fin dag, där regnet kom när vi inte behövde gå ut mer.
Kärlek är ordet.
Middagen efteråt gick bra, jag hamnade med väldigt trevliga människor. Bara att konstatera att jag faktiskt, trots allt, har en förkärlek till göteborgska. Som tur var hamnade jag mitt i en bunt människor från Borås. Vi hade väldigt roligt :) Mitt tal gick också bra, fick alla att skratta. Och fick en massa beröm efteråt, folk jag inte ens sett under middagen kom fram och sa att det var det bästa talet.. Så jag lyckades nog.. Festen efteråt då resten av gårdengänget slöt upp igen, innehöll massa roligheter. Och Madde och Philip var lika vackra hela tiden. En dag med mycket skratt och en del glädjetårar. En väldigt fin dag, där regnet kom när vi inte behövde gå ut mer.
Kärlek är ordet.
Imorgon!
Det ser ut som att det inte ska bli regn imorgon. Jag håller tummarna för sol, eller i alla fall moln. Bara inte regn. Det vore så synd. Men oj vad roligt det ska bli! Det rör mig inte i ryggen att jag missar Maia Hirasawa och Markus Krunegård som spelar tillsammans med Winnerbäck på Zinken, men inte i Strömsholm. Jag ska på bröllop för min barndomsvän och det kommer bli så fantastiskt vackert. Jag ser verkligen fram emot morgondagen, och då kan man ju undra hur Madde mår idag.. Haha ^^ Jag ska snart måla alla mina naglar :)
Annars var jag på arbetsförmedlingen idag, äntligen, och fick mina betyg och intyg verifierade. Han blev riktigt imponerad av mina betyg och det var ju trevligt. Mötte även ett par jättetrevliga killar i trappen som skulle bära upp en soffa tre trappor. Vi skämtade lite med dem och frågade om de skulle ha vatten, men de tyckte blåbärssoppa passade bättre ^^
Fråga: Vad ska jag ha på mig ikväll? Först en viktig sak som ska genomföras, och sen ska jag ha kul. Jag hittar nog nåt.
Annars var jag på arbetsförmedlingen idag, äntligen, och fick mina betyg och intyg verifierade. Han blev riktigt imponerad av mina betyg och det var ju trevligt. Mötte även ett par jättetrevliga killar i trappen som skulle bära upp en soffa tre trappor. Vi skämtade lite med dem och frågade om de skulle ha vatten, men de tyckte blåbärssoppa passade bättre ^^
Fråga: Vad ska jag ha på mig ikväll? Först en viktig sak som ska genomföras, och sen ska jag ha kul. Jag hittar nog nåt.
Magi
Haha, det räckte att jag var på väg till tunnelbanan för att åka till pappa och gick och tänkte på hur jag ska få ett jobb. Elin är värd ungefär sjutton stjärnor i himlen och antagligen har hon räddat mig nu. Jag vill inte gå några händelser i förväg förrän jag pratat ordentligt med henne. Sms gills inte. Men det luktar bra, det känns bra och jag är glad. Elin är en sån person som har flyt och lyckas ordna saker som kan verka omöjliga. Jag vet, för jag har haft ett företag ihop med henne. Hon är väldigt bra. Väldigt, väldigt bra. Nu hoppas jag verkligen att det funkar, jag skulle bli så himla glad. Och vara skyldig Elin en gentjänst resten av livet, men det blir en senare fråga ^^
LW
Nu är jag glad och vill rikta ett stort tack till Elins Micke. Tack vare honom kan vi se Winnerbäck om en vecka :) Jag hann ge upp hoppet ett par gånger när jag försökt fixa hur vi ska ta oss därifrån, då sista bussen från konsertplatsen gick kvart över åtta på kvällen. 45 minuter innan Lasse ens börjar spela ^^ (Jobbigt att bo på landet, för de som bor där.. Helt klart). Men eftersom han är så himla snäll så kommer han och hämtar oss efter konserten! Så nu är alla biljetter bokade och klara :) Jag väntar bara på ett till sms från Elin, då hon i sitt förra sa att hon hade fixat nåt mer. Jag undrar vad det är för något :o Men nu längtar vi till torsdag, heja!
Igår var också en bra dag. Tack bror.
Nu ska jag till pappa och skriva ut ett personligt brev. Så jag kan söka jobb imorgon. Jag orkar inte idag. Blä.
Igår var också en bra dag. Tack bror.
Nu ska jag till pappa och skriva ut ett personligt brev. Så jag kan söka jobb imorgon. Jag orkar inte idag. Blä.
Vinst
Det regnar ute. Jättemycket.
Idag har blivit bättre och bättre. Det är nog bara jag som lyckas betala i en kassa utan att säga ett ord till kassörskan :) Köpte i alla fall en kjol till bröllopet, nu måste jag bara hitta något att ha på övre delen av kroppen.. Har även ringt till Västmanlands lokaltrafik, vilket gick bra och jag var knappt nervös. Det gav mig lite självförtroende, och även om jag inte har sökt några jobb idag så har jag ändå gjort lite nytta. Köpt allergimedicin har jag gjort också.
Det enda jobbiga nu är att jag måste ut i regnet för att köpa mjölk. Mamma ska baka bullar, och min insats är att köpa mjölk. Hjälp. Det är nu man behöver ett par galonbyxor.
Någon som känner någon som bor i Västerås förresten? Det skulle vara till väldig stor hjälp..
Idag har blivit bättre och bättre. Det är nog bara jag som lyckas betala i en kassa utan att säga ett ord till kassörskan :) Köpte i alla fall en kjol till bröllopet, nu måste jag bara hitta något att ha på övre delen av kroppen.. Har även ringt till Västmanlands lokaltrafik, vilket gick bra och jag var knappt nervös. Det gav mig lite självförtroende, och även om jag inte har sökt några jobb idag så har jag ändå gjort lite nytta. Köpt allergimedicin har jag gjort också.
Det enda jobbiga nu är att jag måste ut i regnet för att köpa mjölk. Mamma ska baka bullar, och min insats är att köpa mjölk. Hjälp. Det är nu man behöver ett par galonbyxor.
Någon som känner någon som bor i Västerås förresten? Det skulle vara till väldig stor hjälp..
Personligt
Det var ju massa saker jag skulle göra. Förbättra mitt personliga brev och mitt CV, åka till pappa och skriva ut det. Springa för första gången på drygt två veckor. Plocka undan i mitt rum. Bli färdig med talet så jag kan börja öva.
Ingenting av ovanstående har jag gjort, och jag kommer inte göra något heller. Jag kommer inte söka jobb i morgon, och inte på tisdag heller. Inte onsdag, inte torsdag och inte fredag. Det kommer aldrig bli av. Jag känner mig själv för väl. Och jag hatar mig för det. Inte för att jag känner mig själv för väl, utan för att jag låter det ske, för att jag ger vika. Men det går inte. Jag kan inte stå upp längre, och jag hatar tårarna som nu rinner ner för mina kinder. Inte på oräkneliga månader har jag tillåtit mig att gråta över mig själv. Och så nu? Jag blir så förbannad, vad händer? Varför kan jag inte ta tag i mig själv och bara söka de där förbannade jobben?! För att jag är för feg och för övertygad om fel saker. För att jag inte orkar ta mig ur det här.
Jävla jävla tårar. De svider på huden. Förnedring. Svaghet. Jävla tårar. Det är det här som jag har undvikt så bra, det är det här jag har hållit mig från. Nu är jag här. Fan ta mig.
Krav
Usch, jag bävar inför måndag. Men det måste göras, annars kommer det aldrig bli något av mitt liv. Jobben kommer inte komma till mig, jag måste anstränga mig och jag måste vinna över mig själv femton gånger för att våga. Men på måndag måste jag, det finns ingen återvändo. Gör jag det inte då kommer jag sumpa alla chanser jag har och aldrig förlåta mig själv om jag går arbetslös hela hösten. Trots att jag är helt övertygad om att jag inte kommer få någon anställning eftersom ingen kommer vilja ha mig som anställd, måste jag försöka. Läste i en annan blogg "you miss 100 % of the shots you never take" och så är det tamigfan. Jag vill inte bli en loser. Jag vill inte vara den som det inte blev något av. Jag vill vara bäst. På allt. Till och med på första lektionen på bilskolan. Till och med då vill jag vara bäst. Jag vill kunna allt när jag testar det första gången, jag vill vara mer än medelmåttig. Jag vill vara mer än jag är, och för att vara det måste jag vinna över mig själv så många gånger att jag tappar räkningen. Först då kan jag bli vad jag vill, först då kan jag vara vad jag velat bli. Först då kan jag andas ut.
.
Livet är orättvist ibland..
Godnatt.
Godnatt.