Bryt tystnaden


Det har varit tomt här på senaste tiden. Antagligen beror det på att det är relativt tomt inuti mig också. Det som har hänt är ofattbart, tragiskt, läskigt och så himla, himla orättvist. Det går inte att ta in. Och jag är verkligen tom på ord. Ingenting känns som att det är värt att skriva om längre, ingenting känns viktigt. Det som är viktigt, det står i det brev jag skickade idag. Jag hoppas att det kommer fram imorgon.

Om två timmar börjar jag jobba, och jag är helt sjukt trött. Blev väckt imorse av en chef som inte sa särskilt mycket vettigt, och inte jag heller för den delen, eftersom jag knappt hade någon röst. Har inte kunnat sova varken på dagen eller nu på kvällen heller. För mycket tankar som snurrar. Jag saknar en del människor. Det är vissa jag vill ha nära mig just nu. Samtidigt som jag vill vara ensam.

Om känslorna av otillräcklighet var stora förut, är det ingenting mot vad de är nu. De fyller hela mig och vad jag än gör känns det meningslöst. Vad jag än gör har det ingen betydelse för någon. Inte ens för mig själv.

Jag mår så konstigt.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback