Give me something to hold on to.

Hua ansträngande dag! Man ska köra hårt direkt efter man varit sjuk, så sa vi va? Först åkte jag in till stan vid halv ett och vandrade runt där till typ kvart över två när Elin kom och gjorde mig sällskap :) Vi kollade på lite julklappar och jag lyckades hitta en till pappa. Och världens snyggaste mössa till mig själv :D Tillomed hon i kassan tyckte den var sjukt snygg och skulle gå och leta reda på en till sig själv sen =p Vi var kvar i stan till typ fem och jag hade galet ont i ryggen och var hur trött som helst. Men icke, det var bara att åka hem, svänga förbi konsum och köpa köttfärs, komma hem, koppla av i en halvtimme eller så och sen gå och möta Ina vid tunnelbanan. Vi åt här, sen gick vi till konsum och köpte massor med saker för att kunna plugga engelska. Och vi blev faktiskt färdiga! Och herregud vad jag garvade när jag tittade på uppgiften vi fått av Max. Vilken annan lärare än han skulle lägga in en bild på sig själv i en uppgift han delar ut till en hel klass? Och sen vad det är för bild.. Han står och posar på en strand, så jävla klockrent :D Nej jag kommer sakna skolan och alla lärare som fan när jag slutar där.. Jag vill inte att tiden ska gå så fort!

Pratade just med pappa, och han har ju varit på begravning idag igen.. Den här gången var det den andre operatören, Fredrik. (Vilket betyder att om det varit min pappa som varit med på planet hade han också antagligen varit begraven vid det här laget.. Hemska tanke..) Fredrik är bara två år äldre än min bror, alltså knappt fyllda 30. När man är 30 har man hela livet framför sig, och han hade verkligen det.. Fyfan, det gör ont att tänka på det; ett par dagar innan han åkte och jobbade och aldrig mer kom tillbaka hade han friat till sin flickvän.. Och hon hade deras barn i magen som väntas komma i december... Det är så jävla hemskt, det är ju som att min bror skulle dö, det är samma åldersgrupp.. Och han är fan inte gammal, man förtjänar inte att dö såhär ung! Jag vet inte vad jag ska göra av all ilska, det är så förbannat jävla orättvist! Det finns inga fler ord att skriva med, jag är tom nu..

Kommentarer
Postat av: Elin

Orättvisa är hemskt...och det gör så ont att veta att den aldrig kommer att försvinna. Ännu mer ont gör det att veta att vi alltid drabbas av orättvisa, hela livet är orättvist. Man får helt enkelt tänka på de ljusa stunderna =( Även fasst det inte är lätt...


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback