See you on the other side?
Uppsala tur och retur. Nästan iallafall, stannade några timmar hos kusinerna, Petra fyllde år (: Bjöds på god mat och sådära, alltid spännande när man kommer dit, man får alltid så annorlunda grejer^^ Men det var hyfsat trevligt, även om jag var sjukt trött. Försökte plugga i bilen upp och nu när jag kom hem, men det går fan inte.. Och det vore ju illa att köra på det där provet, bara ett g-prov liksom. Jag ska nog klara det..
Jag är så förbannat jävla trött på att tänka! Helt ärligt, jag tror mitt liv skulle vara helt galet bra om jag slapp tänka. Hela vägen hem lyssnade vi på James Blunt och det var mörkt i bilen och det går ju inte annat än tänka på sånt man inte borde. På dig. Jag är så oerhört rädd för att anledningen till att det är som det är nu, är för vad som hände.. Jag är så jävla rädd för att jag har förlorat dig. Dig också. Seriöst, jag kommer inte klara mig. Inte en till, inte en värdefull person till. Det är nästan så jag ångrar det som hände. Observera nästan. Men jag är så rädd för att det har förstört allt. Att det aldrig mer kommer vara som det var. Det är så sjukt mycket frågor jag vill ha svar på, det är så mycket jag vill säga till dig. Men jag vågar inte. Och jag vet att jag inte ska, jag vet vet vet att jag inte ska dra upp det. Det skulle göra allt ännu värre. Men ibland måste man kanske? Fan, ni märker ju hur snurrigt allt är. Går inte att få ner, den ena tanken leder till den andra som är helt tvärtemot. Åååh, jag blir tokig.
Nu ska jag duscha.
Jag är så förbannat jävla trött på att tänka! Helt ärligt, jag tror mitt liv skulle vara helt galet bra om jag slapp tänka. Hela vägen hem lyssnade vi på James Blunt och det var mörkt i bilen och det går ju inte annat än tänka på sånt man inte borde. På dig. Jag är så oerhört rädd för att anledningen till att det är som det är nu, är för vad som hände.. Jag är så jävla rädd för att jag har förlorat dig. Dig också. Seriöst, jag kommer inte klara mig. Inte en till, inte en värdefull person till. Det är nästan så jag ångrar det som hände. Observera nästan. Men jag är så rädd för att det har förstört allt. Att det aldrig mer kommer vara som det var. Det är så sjukt mycket frågor jag vill ha svar på, det är så mycket jag vill säga till dig. Men jag vågar inte. Och jag vet att jag inte ska, jag vet vet vet att jag inte ska dra upp det. Det skulle göra allt ännu värre. Men ibland måste man kanske? Fan, ni märker ju hur snurrigt allt är. Går inte att få ner, den ena tanken leder till den andra som är helt tvärtemot. Åååh, jag blir tokig.
Nu ska jag duscha.
Kommentarer
Postat av: Elin
Cissi jag vet vem du pratar om. Och jag lovar att du inte kommer mista personen ifråga. Jag har varit i precis samma situation fast "värre" om du förstår vad ja menar. Mitt/vårt snedsteg var värre. Du förstår...prata med mig om du vill...jag finns här
Trackback