Wihtout the truth.

Okej, jag är jävligt less på allt just nu. Har iofs varit ganska less hela lovet, men idag har det hänt en del grejer som fått mig att bli ännu mer less. Sådär jag-skiter-i-allt-less. Det mesta har gått fel idag, men hade jag kunnat köpa skorna hade det ju iallafall varit något att glädjas åt. Inte ens det fick jag.

Men helt ärligt så är jag så jävla trött på att vara i den situationen jag är i nu. Och som jag alldeles för ofta hamnar i. Det får mig att fundera på vem eller vad det är fel på och jag kommer alltid alltid fram till samma svar; mig själv. För när det kommer från så skilda håll, alla de här situationerna, då kan det inte vara någon annan än jag själv som är anledningen till att jag hamnar här. Och självklart; det gör ont. För jag har alltid trott att jag varit en viss sorts person. Men det här bevisar ju motsatsen, gång på gång på gång. Varför skulle det inte göra ont?

Ibland undrar jag verkligen.. Är det värt det?

Kommentarer
Postat av: fesse

ÄLSKADE VÄN!
Ingen människa vet vemman är, förutomnär man är 70 - 80 år och håller på att dö, och när de tittar tillbaka på sitt liv, i den stunden vet man vem man är, annars inte.

Sen att livet är ett helvete är bara en självklar sak, och vem ska man skylla på? Jo, det är sorkarna i marken, och min hund håller på att jaga bort dom,så snart blir allt bra igen.

Btw, så ska jag svar apå ditt mail nu :)


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback