För vi faller. Faller. Faller.

Nu har jag hackat grönsaker ett bra tag. Och inte skurit av några fingrar. Det är tur tycker jag. I dubbel bemärkelse. För hade jag skurit av mig ett finger hade vi både blivit utan middag, och behöv spendera fredagskvällen på akuten. Ingen höjdare direkt. Men nu slipper jag det, eftersom jag är så duktig! (Och det är ju så svårt att hacka grönsaker..)

Alltså, det är så konstiga dagar. De går så himla fort, jag hinner inte med! Det känns som jag knappt varit i skolan, som att jag precis har gått upp. Men klockan är snart halv sju, jag har både varit i skolan, åkt hem, sovit en timme, tittat på störtlopp, pratat i telefon med både Ina och Johanna, och hackat grönsaker. Allt det har jag hunnit med, plus en massa andra saker som inte är sådär jätte väsentliga. Typ att Daniel fick en pappersfågel av mig och Felicia, och att han sen glömde den. Men han kom tillbaka för att hämta den, och lekte istället med den och två till pappersfåglar på overheaden så det blev stooora fåglar på tavlan istället. Han är som ett stort barn.

Lunchen var förvirrande, eftersom det råder lite tveksamheter mellan mig och Felicia om vem alla menar när dom säger en del saker. Det blir lite rörigt ibland, men så länge ingen av oss gör nåt alls så löser sig allt!

Kommentarer
Postat av: felicia

Nu har jag kommit på det, vi gör alla saker tillsammans så det inte blir några förvirringar, :D för då blir det ju iaf hälften rätt


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback