I want something good to die for

Det känns bra att min pappa är den som har fått mig att skratta idag. Det kändes så befriande att skratta med honom, han är så himla bra. För idag har inte varit någon bra dag, inte alls någonstans. För inte nog med allt annat och förlusten igår, dagen börjades med etik och livsfrågor och prat om döden i två timmar.. Det var inte direkt vad jag behövde. Försjönk mest i mina egna tankar, och det var tankar om i höstas. Och artikeln vi fick, jag kunde inte läsa sista sidan, för jag vägrade börja gråta. Det var tillräckligt nära hela dagen idag ändå. Men det känns iallafall bra att det finns folk som bryr sig, både väntade och oväntade. För även om jag inte säger något så känns det lite bättre.

Nu ska jag snart möta Therese i Spånga för att hyra film. Ska bli skönt att träffa henne, det var länge sen. Hon är min trygghet, hon är den som alltid har funnits där i bakgrunden oavsett vad som har hänt. Hon är världens bästa Therese helt enkelt, och hon är min vän.