I want something good to die for

Den här dagen har varit oerhört lång. Och jag kan varna för att det här inlägget antagligen också kommer bli ganska långt.

Det började med att jag skulle ta mig till Hammarby Sjöstad. Inga problem, om SL hade gjort som jag velat. Nu tog det ganska mycket längre tid än beräknat, och det var ganska mycket mer folk än jag räknat med också. Vi stod som packade sillar och det var bara blä. Det passar liksom inte på morgonen.. Alla stressade stockholmare som bara tänker på sig själva och vill sitt eget bästa. Nej, ingen höjdare. Fram kom jag till slut och jag och Elin var duktiga i Word. Mest Elin. Sen åkte jag båt och tog mig tillbaka till skolan där Felicia äntligen var tillbaka! Det har saknats någon som kan säga konstiga saker och förvänta sig att alla håller med. På filosofin blev hon rosa om både läppar och nästipp och det var jobbigt att arbeta med henne ett tag. Hon såg så kul ut. Men tro inte att vi inte var smarta! Den bästa slutledningen var ett minne från i våras:
A: Felicia är normal
B: Cissi är jultomten
Slutsats: Daniel är påskharen.

Sen efter skolan var det meningen att jag och Elin skulle göra massa nytta. Det blev inte riktigt så. Vi var för trötta och för arga för att göra något vettigt. Vi satt vår soffa och planerade att sitta kvar där till imorgon bitti. Sen skulle jag ta mig hem. Och på vilken linje var det problem då, om inte på den blåa? Heja SL. Hem kom jag i alla fall till slut.

Jag skulle vilja skriva om två saker till. Om ungdomar som misshandlar jämnåriga, och om Citys förvånan över att AIK kan förstöra för djurgårn. Det första kan jag bara kort säga att jag höll på att börja gråta imorse när jag läste artikeln i Metro. Det finns ingenting att säga, det är bara hemskt och overkligt.

Om det andra har jag däremot en hel del att säga. Jag har i och för sig inte läst artikeln, men rubriken sa något om att AIK kan förstöra festen för DIF. Underrubriken var något om att Örlund och Black Army pratar om att lägga sig. De ska inte säga ett jävla skit! För jag minns exakt hur det var förra året. Jag vet exakt vilka Djurgårn spelade mot sista matchen. Elfsborg. Vann AIK och Elfsborg tappade poäng var guldet vårat. Men eftersom Djurgårn hade åtta ordinarie spelare "skadade" så gick det inte så bra utan planerna gick i kras. Okej om det är osportsligt att inte spela sitt bästa, men vad fan säger att AIK ska göra det när Djurgården inte gjorde det? Hårt mot hårt. Smaka på er egen medicin. Heja Göteborg säger jag bara!