Jag är mållös
Som att jag inte hade mycket som det är. Som att jag inte varit allmänt nere på grund av många anledningar. Som att min kropp inte försöker bryta ner mig ännu mer genom att ta bort all energi.
Jag är i chocktillstånd. Jag vet inte vad jag ska göra. Jag är mållös. Det är helt otroligt, helt otroligt jävla korkat. Och elakt. Och idiotiskt. Och tanklöst. Och fult. Och genomskinligt. Och så förbannat jävla jävla jävla jävla onödigt.
Mina händer skakar fortfarande och jag vet inte vad jag ska göra. Annat än att undra och förundras. Och vara arg. Argare än innan. För att det aldrig aldrig aldrig kommer försvinna om det ska fortsätta såhär. Med små påminnelser över allt hela tiden. Hela jävla tiden. Jag vill inte.
Så elakt. Elakt elakt elakt elakt. Nu. Prick nu. När det hade börjat vända. När jag trodde jag skulle vara på uppväg och kanske halvvägs lagom till julafton. Nu är jag längst ner igen.
FAN.
Jag är i chocktillstånd. Jag vet inte vad jag ska göra. Jag är mållös. Det är helt otroligt, helt otroligt jävla korkat. Och elakt. Och idiotiskt. Och tanklöst. Och fult. Och genomskinligt. Och så förbannat jävla jävla jävla jävla onödigt.
Mina händer skakar fortfarande och jag vet inte vad jag ska göra. Annat än att undra och förundras. Och vara arg. Argare än innan. För att det aldrig aldrig aldrig kommer försvinna om det ska fortsätta såhär. Med små påminnelser över allt hela tiden. Hela jävla tiden. Jag vill inte.
Så elakt. Elakt elakt elakt elakt. Nu. Prick nu. När det hade börjat vända. När jag trodde jag skulle vara på uppväg och kanske halvvägs lagom till julafton. Nu är jag längst ner igen.
FAN.
Kommentarer
Trackback