Fotboll
Ibland saknar jag faktiskt att promenera till Skytteholm med träningsväskan över axeln och musik i öronen. Veta att en kvart bort finns skratt och glädje. Jag saknar att känna lukten av konstgräs på sommaren, känna värmen genom skorna och få svarta pluppar innanför alla kläder. Jag saknar det ibland, men jag är så glad för att jag har det i mitt minne. Jag är så glad för vad jag fick under de åren, för jag upplevde så mycket och utvecklades ännu mer. Visst, fotbollen gav mig ilska och dåliga dagar, men det jag minns nu, såhär långt efteråt, är bara de ljusa stunderna. Eller, jag minns de dåliga också, de gånger jag varit skitförbannad efter en match och bara velat försvinna, men så har någon fångat upp mig och fått mig att tänka efter. Spelare eller tränare spelade ingen roll, det fanns alltid någon som brydde sig och ville uppmuntra. Och det var det som gjorde Råsunda IS så sjukt bra.
Annars kan jag meddela att det är hektiskt att vara arbetslös! Det trodde jag aldrig, men jag kan förstå hur farmor har det nu, hon är alltid upptagen. Men det är skönt att ha mycket att göra, det gäller antagligen att passa på nu medan man är ung. Eller något. I alla fall medan det är sommar och jag fortfarande har friheten i blodet. Även om jag mer än gärna vill ha ett jobb.. Men jag hoppas att det löser sig, jag har inställningen att det alltid gör det. So, let's trust it.
(Nu är du förresten helt raderad. En ersätts med en annan. Och jag känner mig starkare än någonsin.)