Måndag igen.
Nu har jag flyttat tillbaka till mitt rum igen. Har haft datorn ute i vardagsrummet i snart två veckor, men nu fick det vara nog. Äntligen kan jag lyssna på vilken musik jag vill och slippa samsas med mamma hela tiden. Och så sitter jag skönare, även om soffan var ganska bekväm ibland.. ^^
Jag är så bra på att skjuta upp saker. Först tog det säkert två veckor innan jag skickade mailet, svar fick jag på ett par dagar med ett telefonnummer jag skulle ringa istället. Det var för två veckor sen nu. Har jag ringt? Näej. För nu tänker jag att det är påsk och de ska till Italien och ja. Massa anledningar har jag att inte ringa just nu. Men hade jag ringt för två veckor sen hade det ju varit lugnt, då hade jag kanske varit en del av ett nytt lag nu. Men det får vänta till efter påsk någon gång. Jag blir så trött på mig själv. Jag hade kunnat vända det här, jag hade kunnat fixat det. Men jag tror inte att jag vågar.. För det krävs en del att börja i ett nytt lag. Det krävs en hel del av mig som person och mig som fotbollsspelare. Jag måste prestera mitt yttersta i båda delar, och jag måste utmana mig själv på ett annorlunda sätt. Jag har gjort det förut, jag har börjat helt ensam i två lag, jag har promenerat in i omklädningsrum med 20 tjejer jag inte känner och satt mig bredvid en helt främmade människa och sagt hej. Jag har gjort det förut, och vad säger att jag inte ska klara det den här gången? Egentligen..?
Jag är så bra på att skjuta upp saker. Först tog det säkert två veckor innan jag skickade mailet, svar fick jag på ett par dagar med ett telefonnummer jag skulle ringa istället. Det var för två veckor sen nu. Har jag ringt? Näej. För nu tänker jag att det är påsk och de ska till Italien och ja. Massa anledningar har jag att inte ringa just nu. Men hade jag ringt för två veckor sen hade det ju varit lugnt, då hade jag kanske varit en del av ett nytt lag nu. Men det får vänta till efter påsk någon gång. Jag blir så trött på mig själv. Jag hade kunnat vända det här, jag hade kunnat fixat det. Men jag tror inte att jag vågar.. För det krävs en del att börja i ett nytt lag. Det krävs en hel del av mig som person och mig som fotbollsspelare. Jag måste prestera mitt yttersta i båda delar, och jag måste utmana mig själv på ett annorlunda sätt. Jag har gjort det förut, jag har börjat helt ensam i två lag, jag har promenerat in i omklädningsrum med 20 tjejer jag inte känner och satt mig bredvid en helt främmade människa och sagt hej. Jag har gjort det förut, och vad säger att jag inte ska klara det den här gången? Egentligen..?
Kommentarer
Trackback