Lördag

Jag har gjort allt för att göra det bra igen. För att göra mig värdig igen. För att vara redo att möta någons blick.

Men jag kommer aldrig bli redo. Jag kommer aldrig bli värdig. Det kommer aldrig bli bra. Jag vill stanna hemma men jag måste måste måste gå om fem minuter.

Jag vill helst inte. Helst ingenting alls. Jag vill ha natten tillbaka. Kallt hårt golv. Mörker. Strålkastarljus i taket.




Bit ihop. Le. Bryt ihop när du kommer hem istället. Fem timmar klarar du. Fem timmar. Andas bara.

Kommentarer
Postat av: Bea

Men det är liksom så tragiskt att man inte vågar ringa någon. Att det tar emot, trots att man vet hur glad personen i fråga skulle bli om man faktiskt bara ringde för att säga hej. Du vet.



Angående paprika: jag tycker inte om paprika. Det kan bli ett problem. Jag har försökt att lära mig att tycka om det i alla fall lagom mycket, men det går liksom inte! :(


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback