Tisdag 21 april


Hej V.

Jag ber om ursäkt för att jag inte har skrivit på så länge. Jag får skylla på att jag haft extremt mycket annat att göra, att det inte riktigt blivit prioriterat att knåpa ihop ett brev. Men nu tar jag mig tiden, innan jag snart ska landa i min säng och förhoppningsvis sova gott.

Mina dagar är fulla med saker att göra, jag är hemifrån säkert en 13-14 timmar varje dag. Det gör mig ganska trött, och framför allt stressad. Det är så mycket mer jag skulle vilja hinna med. Jag förstår inte hur folk klarar av att vara småbarnsföräldrar. Hur har de tid?

Jag läste precis ditt brev du skrivit idag, och känner igen mig väldigt mycket i vad du skriver om att gå på fest. Jag är som du, tillbakadragen och ganska tyst, när det är folk jag inte känner i närheten. Är jag bland de jag känner bra kan jag nog ta ganska mycket plats, men allt beror på dagsform. Ibland sitter jag bara tyst i ett hörn och längtar bort, trots att jag är med de finaste jag känner. Då brukar jag gå hem utan att säga hejdå. Det har hänt ett par gånger, faktiskt.

Jag kunde inte närvara på AIK-matchen i söndags, jag hade bokat in en promenad med en barndomsvän som jag inte träffat sen februari. Vår promenad avbröts efter en halvtimme, då jag var tvungen att åka och jobba. Extremt tråkigt. Efter jobbet åkte jag hem till en vän som fyllde år och firade henne lite. Det blev en mysig, och ganska kall, kväll.

Brukar du inse saker ibland? Du vet, inse om dig själv. Sådär så att du får en aha-upplevelse för att sen landa i mörker eftersom du förstår vad du insett? Jag brukar inse saker om mig själv lite nu och då, och ofta tycker jag att det är väldigt jobbigt. Idag när jag satt på pendeltåget lärde jag känna mig själv lite bättre, men förstod också att det jag insåg i princip inte går att ändra på. Det var väldigt jobbigt, för visst vill man helst ändra på det som inte är bra med en själv? Visst vill man alltid vara lite bättre, och kunna lite mer, och våga lite mer?

Men kanske är det mina skavanker som gör mig till den jag är. Om jag inte hade dem, skulle jag vara någon annan. Även om jag hatar dem. Skavankerna alltså. Mer än något annat.

Hoppas det blir sol imorgon, och att du får en fin dag.

C


Kommentarer
Postat av: voff

Tack C.


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback