Livräddare
I guess yesterday saved me a little bit.
Först Johanna, snöstorm, promenad, bakning, glömska, prat, skratt och goda muffins.
Sen hem, telefonsamtal som gav en hel del, ett samtal som bjöd in mig till en gemenskap som jag dock valde bort, men som gjorde att jag orkade ta mig iväg över huvud taget. Dock tas det igen idag istället.
Tillbaka ut i snöstormen, pendeltåg, tre vänner, snöbollar, snögubbar, monopol, skratt och till slut trötthet.
Jag är på rätt väg igen. Om än trevande, så har det vänt. Jag orkade ge blod idag, jag ska orka åka till Nina ikväll och jag har börjat sova normalt. Om än med konstiga drömmar, så är jag inte dödstrött efter 12 timmars sömn, utan lagom trött efter nio timmar. Som det borde vara.
Kommentarer
Trackback