Torsdag


Fan, vad ledsen jag blir. Trots det måste jag försöka hantera idag. Och imorgon också, dessutom. Jag undrar i mitt stilla sinne hur fan det ska gå? Hur fan ska jag kunna vara kreativ och rolig och snäll, när allt jag vill göra är att ligga i min säng med täcket upp över öronen och ansiktet nära väggen och inte finnas? Men jag får bita ihop. Förhoppningsvis blir det enklare än jag tänker mig. Förhoppningsvis får och kan jag vara ensam på lördag istället.

Fan för det här.


Norgeresan ligger pyrt till. Jag kommer inte palla.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback