Torsdag


Jag vet inte vad som händer. Jag håller på att gå sönder inuti, och jag har ingen aning om varför. Nu är det tredje gången på tre timmar som jag gråter. Och jag måste vara glad idag. Det gör det ännu mer jobbigt. Jag vill bara skita i allt. Inte bara idag, utan allt. Framtiden, mina planer, mina hopp. Allt. Skitsamma. Det kommer ändå aldrig gå vägen.

Och sjukvården kan ta sig i arslet. Hur fan kan de först ta 140 spänn för en undersökning, och sen NIOHUNDRA JÄVLA SPÄNN för att få ut ett intyg som inte ens säger att jag är helt frisk. Skit. Men jag måste ju ha det, så jag har inget val.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback