Vi kallar oss vänner


Det känns så jävla sjukt att jag om två timmar är på jobbet.. Helst av allt skulle jag vilja gå och lägga mig nu.. Men jag sov i ungefär två timmar fram till halv sju förut, så jag ska nog klara mig. Är antagligen fortfarande seg efter den sömnen, och det lär försvinna när jag kommer till jobbet. Men ändå. Jag har ingen riktig lust. Det är en sak när man vaknar på morgonen och inte har något val, och det bara är att åka. Nu har jag ju tänkt på det hela dagen, och det känns bara motigt. Det är bara sex timmar, och det kommer gå sjukt fort. I alla fall när jag är "van" att jobba i elva.

Idag har jag gjort av med pengar! Åkte in till stan för att inhandla ett par saker, och kom hem med lite fler saker. Var ute efter ett par röda jeans, men det fanns inte, så det blev ett par grå. Även en långärmad tröja, två linnen och ett par rosa hängslen till Elins fest på lördag! De är sjukt coola. Sen hämtade jag även ut Emil-biljetterna för 480 spänn. Tredje raden. Ganska chill.

Men det bästa idag var ändå när jag stod och skulle betala inne på Weekday på Götgatan. Grejen var att jag när jag tidigare gick på Drottninggatan lyssnade jag på Winnerbäck, och funderade på vad jag skulle säga om jag stötte ihop med honom, och sådär. Ni vet, som man gör ibland. Hoppas och fantiserar. Så när jag står i kö inne på Weekday, vem går förbi utanför fönstret, om inte herr Winnerbäck själv? :o Då blev jag glad.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback